Det är vackert när Helen Sjöholm sjunger. Det kan inte en enda människa förneka.

Helen Sjöholm – Inte jag

Förresten ska jag sjunga den där låten på min individuella sång. Musikalmusik i hög klass.

Jag somnade på min historialektion idag. Det är första gågnen jag nånsin somnat på en lektion. Och jag som ändå gillar histora, kunde inte hålla ögonen öppna. Det säger något om att jag borde gå och lägga mig nu...

Det var starkt av Florian att gå av i Spånga idag för att kunna åka på samma tåg som mig. Starkt gjort frände, bra gjort. Sånt gillar jag!

Jag har pluggat matte idag, sovit i skolan idag, lirat lovsång med Jonas och Therence idag , åkt tåg med Florian och Sofia idag och druckit te idag. Alltså har dagen inehållit många njutbara saker. Så nu kan jag i frid lägga mig ner och sova.

Godnatt kära ni!

Jag kommer ihåg när Florian och jag satt och åt plopp på ett berg. Så, hejdå.






Nej, jag skoja. Jag har ju faktiskt jättemycket lust att skriva. Om en halvitmme ska jag sjunga och jag borde jobba med mitt tal men jag vill verkligen inte börja skriva det där proffstalet. Har en spärr och kommer få värsta paniken i slutet. men den dagen den sorgen. Har klarat av panik förut och fått mvg. Nyss skrev jag förresten en engelskauppsats på engelskalkeitonen om en deckare men jag hade ingen inspiration och ont i magen. Har aldrig skrivit en så dålig text förut i hela mitt liv, nästan säker. Längts upp på bladet skrev jag "This text is very bad because my stomach hurts." Impressing, I know. Och under lektionen sa jag "Leif, vet du, jag har ont i magen" *valpögon*. Om man inte kan skriva måste man smöra...hur ska det annars gå? Något jag har lärt mig av Cornelia.

Florian hur går det med kultur och idé historian?

Förresten så blev jag posititvt överraskad igår när jag hörde mig själv sjunga. Jag håller på att spela in Under Ytan på gitarrlektionerna. Så jag fick höra mig själv sjunga i hörlurar. Asså det lät faktiskt mycket bättre än jag trodde. Har haft mycket dåligt självförtoende på senaste tiden, undrat varför jag ens går musikal och tänkt att jag har absolut ingent specillet och har stoooooora problem med att hålla tonen. Jag borde inte tro att jag kan sjunga. Men nu tror jag faktiskt att jag inte är värdelös iallafall.

Åch nu är det dags för att skriva tal. Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeen det kommer inte hända.
Måste iallafall låtsas så hejåhådå!

Det är alldeles för sent för att blogga nu. Hör du det! Så tyst då, sluta skriv! SOV!!!!!!

Varför i hela friden gör jag det här??? Jo, endast och allensat för att berätta att det är 5 eller 6 dagar kvar tills Florian kommer synas i TV-rutan (kanalfyra) i kalsonger. Har ni hört? KALLINGAR! Hahahah :) Florian är blivande skådis så nu är han med i reklamfilmen för Ballerina Kladdkaka kexen. Dom valde honom, proffsen valde ut honom. Håll utkik mina vänner!

Eftersom jag ändå är här kan jag ju slänga ur mig att jag haft en väldigt bra eftermiddag, tacksam, och att Jamilla inte gick vidare i idol igår. sen så läser ajg inte KulturochIdeHistoria just nu så jag har ingen aning om vad du snackar om Florian.

Kram och kram

Florian skrev ju ett helt blogginlägg med sin långa kommentar på förra inlägget. Så om det är någon som vill höra om hans matvanor och vad han gjorde igår så kan ni läsa där. Jag kan ju iallafall hälsa Florian att jag är ännu mindre avundsjuk nu när jag hörde att ni drack varm choklad. Fy så tråkigt! Memory ftw!

Att komma in på min blogg är så roligt nuförtiden. Den svämmar ju över av kommentarer! Seriöst, sidan blir typ överbelastad - jag har blivit FÖÖÖR poppis. Hahaha, med andra ord, jag gillar våran deal Florian :P

Att sega sig upp klockan åtta i morse för att hjälpa till i barnkyrkan var ingen höjdare. Inget jag direkt längtat efter. Ack, jag ville bara ligga kvar och njuta av att man inte går i skolan på söndagar. Fast det hela var ju bara så givande, riktigt kul faktiskt! Jag kom mig alltså upp och hann med bussen till kyrkan. Sen var det full fart med drama och rörelser till barnsång. Gillar't! Miss my very companion dock, Elisabeth. Men kul att Katarina den Blonda är tillbaka iallafall. Och hon är naturare så jag syftar inte på hennes hjärnceller när jag pratar om hennes hårfärg...

Att arbeta idag var ett rent nöje eftersom att den gubben som påminner så himla mycket om Bestefar var där idag. Han sken upp tillvaron och mättade lite av de behov som skapats i mig efter bestefars bortgång. Vissa personligheter etsar sig verkligen fast i en och man klarar sig nästan inte utan dem. Så är det när man älskar någon, när denne försvinner är det tomt på den platsen där den skulle ha varit. Man har alltid en liten saknad just där.

Att umgås med Jonas idag var så mysigt. Vi hade en otroligt fin kväll, en behaglig kväll som gjorde väldigt gott i min själ. Det är speciellt att vara med honom. Min gullsnutt! Så söt, så snäll! Go grabb :) polibiba, wiowiowiowio. (internt)

Att varje stycke börjar med 'att' är något jag är stolt  över. Det ser väl lite fint ut? Man ska ju inte upprepa sig, men ibland kan man va lite busig och göra det ändå. Förresten, när jag ändå skriver här nu kan jag förtälja att Florian och Elisabeth dök upp på samma buss som mig idag. Med varsin snygg longboard. De skulle cruisa från Barkarby till Kungsängen. Picknick skulle dom äta också. Och nej, jag är inte alls avundsjuk. Jag fick faktiskt spela memory och barngeni med en gubbe som påminner om min farfar + några andra gamla mänskor. Florian och Elisabeth borde vara avundsjuka på mig!!

Nu ska jag nog lägga upp några bilder så att inlägget inte ser så tråkigt ut...

hejdå!

Jag har vaknat, jag känner mig ganska pigg och nöjd med kvällen igår.
Det var late Night Show och maaaaassa folk på ungdomsgården. Det blev riktig stämning faktiskt. Florian var där, Hanna Loder och Nette kom från Uppsala, Jenifer och Isabelle kom från Enköping, Charlotte och Elisabeth var där, flera nya identityelever var där, Zetterlundarna var där och Jonas&jag var där.

Det var en go kväll. En av de bättre showerna också. Ibland är dom där showerna bara massa skrik och gap men igår var det kul. Erik och hans gäng utvecklas. En snubbe blev rakad på scenen :/ haha, stackarn. Det värsta var ju att han hade grymmaste frillan innan, asSTOR och cool. Det första man såg när man såg killen var hans frilla liksom...men sen plötsligt var den bara borta. Sånt är lite sorgligt.

Hehehehe...dom hade Idoljury där igår kväll å så frågade dom om nån från publiken ville komma upp och sjunga. Ann-Sofie satt bakom mig... "Victoria, kör nu!" "neeeej" "Jo, kom igen ta chansen Victoria!" "men inte ska väl jag" "Joooo!" och så kommer Erik från scenen fram till mig och bara" Victoria, det är klart du vill köra!" "Jaha, jag får väl göra det då..." Så går man upp och hatr ingen aning om vad man ska sjunga inför alla dessa människor. Så ropar Johanna från publiken att jag ska sjunga Under Ytan...okej, den kan jag ju iaf. Jag sa ackorden till husbandet och så körde jag. Plötslit bara körde jag jääääärnet. Jag vet inte, jag försvann på nåt sätt in i det där att stå på scenen

punkt punkt punkt

Jag hade skrivit många vackra rader efter det här men det försvann, TVÅ GÅNGER på raken. Så jag gav upp. Detta hände i morse. Nu orkar jag iallafall publicera inlägget.

Det har varit en go, skön dag med korvgrillning i skogen och annat mys. Vi är speciella och snåååla. Bara sånna snålisar som Florian och jag som kan komma på en sån sak att grilla korv i skogen istället för att sluka en pizza på en restaurang. Elisabeth och Charotte var med också men dom är ju sånna rikemansbarn (ehemehem) att dom gärna hade käkat pizza istället. Okej, jag skojar nu, dom tyckte det var jättemysigt att grilla korv :)

I en månad framåt kommer jag att skriva ett inlägg varje dag och i varje inlägg kommer något att handla om Florian. Det är vår deal för att han ska läsa min blogg. Så, härmed is this blog addicted to you, my friend.

Hejdå

Min dröm just nu. Min största dröm och längtan just nu är att se musikaln "Kristina från Duvemåla" live med Helen Sjöholm och Peter Jöback i rollerna. Dom är väl nte så unga längre och dom sätter väl aldrig upp den igen. Min dröm är omöjlig. Men jag undrar om hela musikaln finns inspelad på film med dem i rollerna? Att ändå få se det vore ett halvt uppfyllande av min dröm och väl så omskakande. Jag darrar av de här två klippen, så inspelning duger bra...

svag. helt svag för sångens kraft.

Joshua Radin – Only You

Den här fina, myslåten påminner mig så starkt om min svägesrka Carolina. Hon gillade den och vi lyssnade massa på den när vi var i fjällen i vintras. Och nu är den kvinnan mamma. Det var när vi var i fjällen som hon berättade sin hemlighet för mig. Då visste hon inte om hon verkligen var gravid men hon hade starka misstankar. Tänk, nu har hon en liten Angelina och hon och min bror Christoffer är föräldrar. Den lilla väger över 1500 gram nu. Hon bara växer och växer och behöver inte ligga i kuvös längre och ibland får de lyckiga föräldrarna ta in henne på sitt egna rum. Det är obeskrivligt vad jag ser fram emot att lära känna Angelina Nathalie och se henne växa upp.

Det var ett litet godnatt från mig... :)

Ingen kan förstå hur mycket den här mannen betyder för mig. Bilden togs första dan mos han och jag var tillsammans. Vi ser ganska små ut :) Nu har vi växt tillsammans, och vi har så myckt kvar och det gör mig så lycklig. Du och jag, det är bara så det ska vara Jonas. Du, jag älskar dig verkligen.

Vi vill bara säg hej hej och att vi har det bra. Hälsar er all med en asskön låt dessutom: Ingrid Michaelson – Be OK

så himla gammal bild. så go!

Åh, en enorm längtan kom just över mig. Den där "jag-vill-se-på-Forrest-Gump-just-nu-längtan". Flera år sen jag såg den fina filmen. Idag blir det iallafall bara plugg och så ändå. Men jag ska nog rota fram gamla Forrest i filmhyllan snart och njuta av lite filmmagi.

Alan Silvestri – I'm Forrest ... Forrest Gump

Jag sitter här nu på kvällningen och är underbart trött. Det ska bli helt fantastiskt att krypa ihop som en liten boll under täcket och låta ögonen blunda så mycket dom vill.

hihi, fy vad skönt det är att gå i mina nya löparskor. har inte sprungit i dem än för at jag varit sjuk. men idag gick jag hela vägen till Jonas, typ fem kilometer. och det kändes som massage för fötterna. så sköna skor kan man faktiskt ha.

Erik Linder – Kom änglar

Har aldrig upplevt nåt sånt som i låten men den är ändå så fruktansvärt fin och åh vad jag vill sjunga den med riktigt komp nån gång. kärlek på lars winnerbäcks texter.

jo det här var vad jag hade att bjuda på denna torsdagskväll. så himla cool