At the Sågbackenplace sitter jag med min bokreflektion. Det är interessant att reflektera kring ondska...

Boken tar upp temat våld på både gott och ont. Vad är ondska? Vem är ond och vad har gjort denne till det? Hur kämpar man på bästa sätt för det goda? Kan våld på något sätt skapa något gott? Är ord värre än våld? Kan man bekämpa ondska med våld? o.sv är frågor Erik och Pierre hela tiden försöker besvara. Det är frågor jag tror alla någon gång försöker besvara.
Mamma och pappa sitter och pratar i köket. Jag har Mp3 i örörnen för att slippa störas..."Jus't because everything's changing doesn't mean it's never been this way before" sjunger Regina Spektor in i hjärnan på mig. Visst känns det som musiken fyller hela huvudet, hela hjärnan, hela tankarna och hela liksom, jaget när man lyssnar med två hörlurar? Så himla skön känsla. Blundar man kan man nästan tro att sångaren och instrumenten är inne i mig och spelar. Att musiken lever i mitt huvud. Att musiken är jag. Njutning. Njutningar förgyller vardagen.

Så, nu har jag skrivit lite annat än bokreflektion en stund. Kanske kan jag övergå till det jag ska göra. Skönt att koppla bort några ord bara. Kram på alla flitiga skrivare där ute!