Nu är det över. Grundskolan = avslutat kapitel. Jag har lämnat den klass och den skola som varit mitt liv i fyra år. Jag har lämnat skolan, den som jag gått till varje dag i tio år. Fattar det inte. Fattar det inte ett dugg. Hur i allsin dar ska jag klara mig utan den klassen? Och utan Erick och Julia, tidernas två bästa lärare och mentorer. Tack, underbara människor för att jag fått ha er i fyra år. Tack Källskolan. Källskolan är nog den bästa skolan på den här planeten. Jag förstod det inte alltid då jag gick där, men nu uppskattar jag det jag fått från den tusen gånger mer. Tyckte inte alltid om klassen, Erick och Julia heller men nu förstår jag inte hur man kan tänka något ont om en enda person bland de nämnda. Tack för er. Jag älskar er.

Jag ska försöka glömma saknaden nu för en stund så att jag kan berätta om avslutningen och festen.
Mimmi, Tina och jag var alltså konfrencierer. Det var helt sjukt, galet stressigt innan men oh, vad bra det blev till slut. Vad kul det var! Publiken gillade det också, vilket såklart är det viktigaste. Förutom att berätta roliga (brutalt dåliga) skämt, få huvudet inlindat med toapapper, springa runt med mick i publiken, presentera nummer och utföra annat konfrencierliknaden arbete spelade jag huvudrollen i "The mask", dramat vi lärde oss av Jesusrevolution. Albins scen blev som vanligt succé och många uppmuntrade min dramaförmåga på fikat efteråt. Det bästa är att dramat har ett så starkt budskap som nu hela skolan fick ta emot. Ett till dans/drama spelades upp som också var väldigt talande. Jag tror att mångas hjärtan blev berörda, flera fick sig nog en tankeställare.
Våra avgångsbetyg delades ut till slut. Hela nian fick komma upp på scen och ta emot betyget och en film från klassresan. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna under detta skeende. Speciellt inte då jag kramade om Julia och hon med gråten i halsen viskade "Lycka till" i mitt öra. Tack Julia, tack! All din uppmuntran har gjort att jag vågar tro att jag klarar vad som helst.

Efter skolavslutningen åkte nästan alla i klassen med Charlottes hippiebuss ut till Mimmi på landet. Där belv det party (våran otroligt annorlunda och underbara klass ville ha alkoholfri avslutningsfest, tack!!) med jacuzzi, pool, grillade hamburgare, fotboll, tårta, mys i gräset, mys på golvet och mys i bussen. Det blev ett roligt avsked, alla hade kul och maten smakade bra. Tio stycken sov över, åtta i bussen och två på Mimmis rum tillsammans med Mimmi. Jessica, Orjon, Charlotte och jag stannade uppe till kl sex ungefär. Gick upp halv ett. Åkte hem från Mimmi vid halv tre och har efter hemkomsten legat på soffan och varit TOTALT ybertrött. Sovit flera timmar också. Nu är jag ganska pigg, men tror nog ändå jag kommer somna så fort jag lägger huvudet på kudden och kroppen i bäddsoffan på Sågbacken ikväll.

Så snart jag kan ska jag berätta något otroligt härligt. Men måste kunna lägga upp en bild om det samtidigt så väntar lite. Har längtat efter att berätta det i två veckor snart och nu ska det snart bli av :) Puss på det <3

Hurra, jag har sommarlov. Det regnar ute och jag tillhör ingen klass. En dag, snart, kommer jag känna mig fri och glad över sommarlovet. Har inte riktigt fattat det än bara.

Until we meet again, ha det underbart bra. Någon kanske uppfattat det här inlägget som att jag inte mår dåligt och är deppig, men där har denne någon fel. Jag är lycklig :) Jesus bor i mig och han är min bästa vän!
Kramen!