Regn, regn, vänner!
Idag är en sån där dag man bara vill kura in sig framför en brasa i ett stort hus på landet, med en kopp varm choklad, några lussebullar och världens bästa vänner runt omkring sig. Och precis det ska jag göra!!!! Jag ska ta busssen, genom allt regn, ut till Sandra och Vidar där vi ska julavsluta den lilla gruppen som brukar träffas på onsdagar. Myspyslys!!!
Måste säga att jag tycker hjärtligt mycket om Sandra och Vidar. Sandra lyssnar och förstår allt man har att säga. Hon låter en prata på, om ointressanta och intressanta saker. Hon bara lyssnar, frågar, förstår och ger råd. Man vill ju bara krama henne! Och Vidar sen. Finns ingen som har så mycket klokt och säga som honom!! Han är den intellligentaste människa jag känner, vad man än frågar har han ett bra svar. Sandra och Vidar är två av mina största föredomen, på riktigt.
Jag ska faktiskt stå på scen typ halva skolavslutningen. Ärligt talat, jag ska spela gitarr på Hallelujah, bas på Let it be, sjunga och spela gitarr på Blue suede shoes och sen ska jag sjunga Winter wonder land nu också med Mimmi. Kommer ju bli trött i benen av att springa upp och ner så mycket. Jag hoppas evrkligen det går bättre för Mimmi och mig det här året än förra julavslutningen. Vi sjöng Pieces med Sum 41. Det gick inte bra. Jag var väldigt nervös. Det var jag som skulle börja sjunga, själv på första versen. Men min mick var inte på. När jag satte på den började min tumme blöda så jag råkade stänga av micken igen. Under hela min solovers stod jag och fumlade med den där saken. När sedan Mimmi kom in sjöng vi i helt olika tonarter. Men hennes solovers blev bra och jag lyckades lungna ner mig och sjunga normalt igen på sista refrängen vilket lät ok. Det värsta var att jag lämnade över en alldeles blodig mick till konfransieren efter numret.
Kort sagt hoppas jag att det går bättre i år. Det tror jag att det gör också. Mimmi och jag känner varandra bättre nu och jag tänker inte skära mig på ett rakblad innan jag går upp på scen.
Nä, nu ska jag ta mig i kragen och skriva lite om värmepumpen innan jag springer ner till bussen. Kramar!
Tänka sig vad gullig Florian kan va en allsångsdag i augusti!
Måste säga att jag tycker hjärtligt mycket om Sandra och Vidar. Sandra lyssnar och förstår allt man har att säga. Hon låter en prata på, om ointressanta och intressanta saker. Hon bara lyssnar, frågar, förstår och ger råd. Man vill ju bara krama henne! Och Vidar sen. Finns ingen som har så mycket klokt och säga som honom!! Han är den intellligentaste människa jag känner, vad man än frågar har han ett bra svar. Sandra och Vidar är två av mina största föredomen, på riktigt.
Jag ska faktiskt stå på scen typ halva skolavslutningen. Ärligt talat, jag ska spela gitarr på Hallelujah, bas på Let it be, sjunga och spela gitarr på Blue suede shoes och sen ska jag sjunga Winter wonder land nu också med Mimmi. Kommer ju bli trött i benen av att springa upp och ner så mycket. Jag hoppas evrkligen det går bättre för Mimmi och mig det här året än förra julavslutningen. Vi sjöng Pieces med Sum 41. Det gick inte bra. Jag var väldigt nervös. Det var jag som skulle börja sjunga, själv på första versen. Men min mick var inte på. När jag satte på den började min tumme blöda så jag råkade stänga av micken igen. Under hela min solovers stod jag och fumlade med den där saken. När sedan Mimmi kom in sjöng vi i helt olika tonarter. Men hennes solovers blev bra och jag lyckades lungna ner mig och sjunga normalt igen på sista refrängen vilket lät ok. Det värsta var att jag lämnade över en alldeles blodig mick till konfransieren efter numret.
Kort sagt hoppas jag att det går bättre i år. Det tror jag att det gör också. Mimmi och jag känner varandra bättre nu och jag tänker inte skära mig på ett rakblad innan jag går upp på scen.
Nä, nu ska jag ta mig i kragen och skriva lite om värmepumpen innan jag springer ner till bussen. Kramar!
Tänka sig vad gullig Florian kan va en allsångsdag i augusti!Kommentarer
Trackback
